Calabaza Blanca, Framboise Boon och Monk’s Elixir

Calabaza Blanca från Jolly Pumpkin fick jag tillfälligtvis med mig under ett besök på bolaget på Regeringsgatan i Stockholm. Här om dagen provade vi den.

Färgen är mycket ljus och skummet är ganska tunt.
Doften är inte alls vad jag väntade mig, utan består av lite spontanjäst syrlighet och en svag aning apelsiner.

Smaken är mycket spännande tycker jag.
Den är syrlig utan att vara sur, den har de typiske belgiska kulturämnen (ölen är en belgisk blond-typ öl), tydliga smaker av apelsiner och koriander.

Munkänslan är ganska len, men lite bubblig. Eftersmaken är en aning torr.
Hade det inte varit för prisen (120 kr/750ml) och det faktum att det ser ut till att den bara är Malmö och Göteborg som har den kvar, så kunde detta blivit en riktig sommarfavorit. Betyg 4-/5

Den nästa ölen är en hallonlambic från det belgiska bryggeriet Brouwerij BOON.

… och hallon var det…. MASSOR av hallon!

Färgen är mycket mörk och man kan även se den röda bärfärgen i det tunna skumlaget. Ölen har en nästan 100 % koncentrerat hallondoft, fast ändå på ett bra sätt som gör att man orkar faktisk sitta och dofta på den ett tag (fast bara ett).

Smaken är som tur är fullt så konsentrerat som doften, men det smakar rena hallon självklart. Det är inte så mycket surhet i ölen trots att det är en fruktlambic, men bara en aning som faktisk balanserar smaken av de söta bären. I början är den mycket trevlig och läskande. Efter glas två vill man ha något annat. Det är nästan som att äta en hallonbakelse som aldrig tar slut…

Betyg 3+/5

Den sista ölen för kvällen blir en Monk’s Elixir från Mikkeller. Flaskan inköptes på Ølbutiken i fjol.

Dvs. det var väl nästan så att det inte blev något av provningen, for flaskan var omöjlig att öppna. Korken var av champagne-plastik-kork-typen och vi var två karlar som kämpade i flera minuter för att bryta oss in i flaskan. Den ena höll i flaskan medan den andra provade få grep om korken.

Vi lyckades till slut…

En mörk vätska med ganska stort skum som lägger något. Jag tycker inte den har så stor doft, enbart svag lite nötig doft.
Smaken blir jag också lite besviken på, den smakar nöt (eller en aning mandelmassa kanske) och om jag verkligen lägger go’viljan till så kan jag hitta små små gnuttar av banan. Vätskan har inte mycket kolsyra och jag tycker nog den bara är så där.

Mikkeller-killarna brukar jo lyckas med det mesta, fast man kan kanske inte förvänta att det alltid ska bli en wow-känsla. Betyg 2+/5

Summering: Calabaza Blanca och Framboise Boon vill jag absolut rekommendera.
Monk’s Elixir köper jag nog inte igen.

Annonser

~ av Eirik @ Basunen Bar & Cigarr på 13 februari 2010.

5 svar to “Calabaza Blanca, Framboise Boon och Monk’s Elixir”

  1. Lät inte kul med Monksen, dels problemet att öppna flaskan och så smaken. Men allt kan förstås inte vara super.

  2. Calabaza Blanca är verkligen ett perfekt sommaröl! Uppfriskande, lättdrucket och inte överdrivet starkt.

  3. […] Pumpkin Calabaza Blanca (recenserad här) Hornbeer Black Magic Woman Nøgne Ø Sunturn Brew Nøgne Ø Imperial Dunkel Wit Amager IPA (mycket […]

  4. […] vi börjar från början med Calabaza Blanca (Jolly P) som var like trevlig nu som senast även om den har stått på hyllan ett halvårs tid. Den hade behållit sin härliga, lite syrliga […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: